På byggprojektet Hestur har man lyckats få ner klimatavtrycket med 36 procent, samtidigt som kostnaden är lägre. På bilden: Marcus Svensson, vd Byggvesta Development, Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och Stefan Ohlsson, vd på Strängbetong. Foto: Byggvesta

Projektet Hestur i Kista i norra Stockholm byggstartade 2022. Beställaren Byggvesta, entreprenören AF-gruppen och stomleverantören Consolis Strängbetong hade en tät samverkan tidigt i projektet för att hitta sätt att klimatoptimera byggnaden. Dessutom följdes projektet av Ida Karlsson från Chalmers tekniska högskolas Mistra Carbon Exit-program.

– Jag har varit där för att observera och säkerställa att datainsamlingen och beräkningar har kvalitet. Så vi vet att den visar sanningen, säger hon.

I studien var hypotesen att en minskad klimatpåverkan i byggandet också borde vara kostnadseffektivt.

– Extratiden man lägger ner på optimeringar för att få en reducerad klimatpåverkan och materialanvändning  borde verkligen löna sig. Och det var väldigt skönt när det visade sig att hypotesen stämde.

Ida Karlsson från Chalmers Mistra Carbon Exit-program Foto: Oscar Lernstad

Hesturs klimatavtryck, uppgick till 207 kilo CO2e per kvadratmeter. Det är en minskning med 36 procent jämfört med likvärdiga projekt i prefabricerat utförande. Slår man ut det per boende så var minskningen mer än 50 procent.

– Vi kan visa att optimering av stommens konstruktion får ner klimatavtrycket jättemycket. Hade det även gjorts med grunden och källaren är jag säker på att det hade varit klimatmässigt bättre eller likvärdigt som med en stomme i trä, säger hon.

I projektet har man tittat på hur man kan optimera konstruktionen. Bland annat har betongelement minskats i storlek, man har använt så kallade batteriväggar och använt klimatförbättrad betong. Marcus Svensson är vd på Byggvesta Development och berättar att man under en tid har jobbat med den här typen av frågor.

– Vi var med när Betonginitiativet startades. Det handlade om att verka för en klimatneutral betong. Hela betongindustrin i Sverige tog hård kritik från träindustrin, så vi frågade vad man skulle göra åt saken. Vi kan inte vara utan betong, så då måste man jobba mot att reducera klimatavtrycket i byggnader samtidigt som man använder det materialet som är världsbäst, säger han.

Man började titta på konstruktionsoptimering, betongblandningen och kravställningar.

– Hela den verktygslådan har vi i branschen gemensamt börjat introducera. Gör vi på det här sättet kan vi bli bättre än de där träbyggarna, säger Marcus Svensson.

Stefan Ohlsson är vd på Strängbetong. Han menar att betongen har haft ett oförtjänt dåligt rykte.

– Backar man några år så var man väldigt försiktig med att prata om de här frågorna för att man var rädd att bli ifrågasatt. Nu har vi kommit så pass långt att vi kan stå för vad vi gör, säger han.

– En av sakerna är att det inte är betongen i sig som är problemet utan det är tillverkningsmetoden för cement. Så man måste hålla reda på vad problemet är och försöka lösa det.

Stefan Ohlsson är vd på Strängbetong Foto: Oscar Lernstad

Han pekar på betongens många goda egenskaper som exempelvis lång livslängd. De senaste åren har det skett stora utvecklingar hos betongbolagen där man har jobbat med olika blandningar för att få fram en klimatförbättrad betong. Att vara delaktiga i Hestur är ett viktigt steg för att visa att det arbetet har burit frukt.

– Det validerar våra idéer och att få prova dem i ett skarpt läge och se resultat stärker oss. Sedan behöver vi inte sticka under stolen med att det skapar ett intresse hos kunder och andra intressenter, säger han.

Marcus Svensson på Byggvesta Development beskriver det som en tävling där olika betongentreprenörer har jobbat för att skapa en så klimatvänlig produkt som möjligt.

– Och när det går hand i hand med att få ner kostnaderna så blir det väldigt intressant.

Kostnadsanalysen visar att klimatoptimeringsåtgärderna minskade kostnaderna för stommen med 5 procent. Trots att det kan låta lite så beskriver Marcus Svensson det som en ögonöppnare.

– Byggbranschen har det tufft och man kan hoppas på att regeringen ska införa enklare processer och skjuta till bidrag. Men vi måste också fråga oss om vi har städat framför vår egen dörr. Om vi kan bygga bättre, mer klimatvänliga hus där kostnaden dessutom blir lägre. Då är det helt galet att inte göra det, säger han.

Marcus Svensson är vd på Byggvesta Development. Foto: Oscar Lernstad

Det ökar också incitamentet för att titta på andra byggmetoder och rutiner som har arbetats upp i branschen under lång tid.

 – När bostadspriserna har ökat under en lång tid har det inte varit lika viktigt att kapa kostnaderna. Nu är det dags att vakna upp och ta tag i saker som kostnader och byggtider, säger han.

Ida Karlsson är väldigt nöjd med resultatet men ser också många saker som kan göras bättre i framtida projekt. Förutom grunden och källaren hade man också kunnat titta på andra produktval som gips och isolering.

– Hade man gjort det hade de nått minst en halvering av klimatpåverkan. Så det är viktigt att titta på stora produkter utöver stommen, säger hon.

Hon menar också att en nyckel till att bli bättre är att i ett tidigt skede få med alla aktörer. Genom att sälja in optimeringarna till underentreprenörer skapar man engagemang och en gemensam målbild. Det är också viktigt att inte underskatta kommunens roll i att skapa förutsättningar för att bygga klimatsmart.

– Men också att stadsbyggnadskontoret är villiga att vara flexibla när det gäller exempelvis återbrukade fasader. Man kanske inte vet exakt hur det kommer bli, men det kan räcka med att man uppger vad man strävar mot.

Cirkularitet och återbruk tror Ida Karlsson kommer bli mer och mer vanligt. Men också en kombination av mer traditionella material.

– Jag är trött på diskussionen om trä kontra betong. Jag tror på rätt material på rätt plats och vi kommer se mycket mer av hybridstommar. Att utnyttja betongens och träets potential där det fungerar bäst, säger hon.

När man nu har kunnat visa att klimatreducerat byggande och kostnadseffektivitet går ihop så finns det inte längre några frågetecken om vart branschen är på väg.

– Att bygga hållbart ska inte vara trendigt, det ska vara standard.

Visionsbild av Hestur. Illustration: Byggvesta