23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Framtidens Bygg
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

Serneke drivande i innovationsprojekt

Tillsammans med bland andra Citycon kommer man att upplåta lokaler för testodlingar, som ska lägga grunden för grönsaksodling mitt i stan.

Innovationsprojektet Odlande stadsbasarer ska leda till både nya jobb och mer klimatvänliga städer – samtidigt som närodlat ska komma ännu närmare stadsborna.

Stockholm och Helsingborg blir testplatserna när projektets året-runt-odlingar ska dra igång. Samtidigt sker även satsningar i Sernekes Fröfabriken i Landskrona. Bakom projektet står ett konsortium bestående av 20 olika aktörer i form av kommuner, fastighetsägare och företag.

Två pilotanläggningar för småskalig produktion av grönsaker ska anläggas i outnyttjade industriella utrymmen – en i Stockholmsförorten Högdalen och en i Husarområdet H+ i Helsingborg. Tanken är att sociala entreprenörer, teknikföretag och Arbetsförmedlingen ska arbeta ihop för att skapa praktikplatser och nya jobb åt personer som i dag står utanför arbetsmarknaden.

– Odlande stadsbasarer är ett av många spännande initiativ för att främja innovation och hållbara stadsdelar i ett Stockholm som verkar för att bli fossilfritt 2040. Det är ett bra exempel på cirkulär ekonomi och en unik samverkan med Helsingborg stad, med sociala entreprenörer i Söderort och några av Sveriges ledande fastighetsägare, säger Katarina Luhr, Stockholms miljöborgarråd, i ett pressmeddelande.

Serneke kommer tillsammans med Citycon och Helsingborgs stad, de två andra fastighetsägarna i projektet, att upplåta lokaler för odlingspiloter och testbäddar.

Enligt Serneke kommer man också att tillhandahålla kunskap, lokaler och testmiljöer i det man kallar Fröfabriken Creative Space, beläget i Landskrona. Där kommer man att arbeta med anpassning av lokaler till odlingsprojektet, för framtida användande.

Andra stora aktörer i projektet är KTH (Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik) och SLU.

Vinnova stödjer projektet med 4,5 miljoner, medan resterande aktörer bidrar med egna resurser värda omkring 6 miljoner kronor.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.078|