”Företagen får ett reellt inflytande”
På onsdagen anordnade Svenskt Näringsliv YH-dagen där representanter från näringslivet, företag, myndigheter och utbildningsanordnade samlades för att utbyta erfarenheter och få en ökad kunskap om yrkeshögskolan.
– Kompetensförsörjningen är en dominerande fråga när vi pratar med företag. Den typen av kompetens som de tycker är svårast att hitta är ett praktiskt yrkeskunnande, säger Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning.
Hon menar att kompetensförsörjningen alltid har varit en viktig fråga för företagen, men utvecklingen i samhället med ny teknik och nya metoder har förändrat mycket.
– Det som skiljer från tidigare är att det går mycket fortare nu. Hastigheten på utvecklingen är så hög att man ofta inte har råd att vänta på långa utbildningar, säger hon.
Det innebär också att många av de som är i yrkeslivet kanske inte kan arbeta inom sitt område resten av livet.
– Många fler kommer behöva komma tillbaka till utbildningen. Så yrkeshögskolan passar i tiden och kommer bli ännu mer populärt, säger hon.
På yrkeshögskolan ska minst en fjärdedel av utbildningstiden utgöras av lärande i arbete (Lia), alltså att vara ute i verkligheten och testa på det man utbildar sig till. Något som verkar ha gett resultat.
– 54 procent av de som tar examen börjar jobba där de gjorde sin Lia, så det är ett säkert sätt att lösa rekryteringsbehov, säger Magnus Wallerå, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan.
De senaste 10 åren har platserna på yrkeshögskolan dubblerats och de kommande tre åren satsar man på att öka antalet platser med 15 procent.
För att lyckas med expansionen av yrkeshögskolan krävs såklart även att antalet sökande fortsätter öka. Magnus Wallerå berättar att han ofta åker runt i vad han kallar YH-Sverige för att samla på sig intryck från studenter.
– Att rekrytera sökande är en utmaning. Men det jag upplever att felet många gör är att stånga sig blodiga om hur rolig en utbildning är, istället för hur roligt jobbet de kommer få är, säger han.
Men det är inte bara ett ökat söktryck som krävs. Utbildningarna som möjliggörs på yrkeshögskolan styrs inte av vad som är populärt bland studenter.
– Det blir ingen yrkeshögskola utan företagen. Vi behöver dem som kravställare och möjliggörare, för yrkeshögskolan ska bara utgå från marknadens behov. Vi sitter inte med en hög kursplaner utan utbildningarna ska kunna formas och omformas snabbt, säger han.
Mia Bernhardsen håller med och trycker på vilken fördel det är för näringslivet att använda sig av yrkeshögskolan för att hitta rätt kompetens.
– På andra utbildningar kan man se att näringslivet kan bidra med sin input. Men den här dialogen är helt unik och företagen får ett reellt inflytande, säger hon.
I en utredning Svenskt Näringsliv har lämnat till regeringen har man lämnat en rad utvecklingsförslag.
– Vi vill bland annat stärka kopplingen till företag och ha mer Lia så att utbildningen blir mycket nära arbetslivet. Sedan vill vi också korta vägen för kompetensförsörjning genom att ha kvalificerade YH-utbildningar på ett år, säger hon.
Med på YH-dagen var också Katarina Lundahl, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
– Yrkeshögskolan fyller en otroligt viktig del i kompetensförsörjningen i Sverige. Den snabba omställningstakten i samhället är central och då räcker inte högskolorna, säger hon.
Yrkeshögskolan är den snabbaste vägen att skola om sig i vuxen ålder och eftersom företagen är med och styr utbildningarna så innebär det att behovet av kompetensen finns när man tar examen.
Även om det är lågkonjunktur och ett osäkert ekonomiskt läge så tycker inte hon att det ska hindra människor från att omskola sig.
– Det är perfekt om man vill lära sig de praktiska delarna i ett arbete. Och även om företag inte expanderar så kommer de behöva den här kompetensen för att klara de nya krav som ställs i olika branscher.